akvarellen 2-2023

Styrelsens Hörna
av Pive Toivonen

Det finns en ö på Sveriges västkust. Där bygger man segelbåtar i hög kvalité. Najad, Hallberg-Rassy och Malö yachts har sina varv där. Hugo Samuelson byggde Forgus segelbåtar på samma holme. Likadana fina långseglare som de andra. En sådan segelbåt har jag och min man just skaffat oss. Den är byggd i slutet av nittiotalet på en ö som heter Orust.

Bara ett smalt sund skiljer Orust från grannholmen Tjörn. Samtidigt som Samuelson byggde vår segelbåt i Orust, byggdes Akvarellmuseet i Tjörn. Akvarellmuseet tillkom på Nordiska Akvarellsällskapets initiativ. Det ligger precis vid havet. Första utställningen var år 2000 och sedan dess har museet visat akvarellkonst och blivit ett ställe för internationellt intressant samtidskonst på papper, skapat med vatten och pigment.

Jag har varit med i Nordiska Akvarellsällskapets styrelse i sex år och det här är mitt sista år som ordförande. Jag vill tacka alla jag har jobbat med och skicka en hälsning till alla dem som jag har träffat. Det har varit roligt att arrangera akvarellevenemang i nordiskt sammanhang. Jag har lärt mig att lyssna på danska och fått vänner från Norge. Till sist fick jag även resa till Island.

Vår båt har just fått ett namn: Aquarela. Det betyder akvarell på portugisiska. Nu rustar vi båten för att kunna segla till Azorerna, en portugisisk ögrupp. Men jag har också en annan dröm, en dröm ni kanske redan gissat. Jag vill segla med Aquarela till Västkusten och besöka öarna, Tjörn och Orust. Där ska vi besöka Akvarellmuseet och båtvarven där Aquarela är byggd.