4-2022

Ledaren
av Håkan Bull, redaktör

Kära akvarellvänner

I Sverige kommer alltid vintern helt oväntat tycks det. Särskilt när snökanonerna från Östersjön vräker in över landet. Köerna för byte till vinterdäck ringlar sig långa och den kommunala snöröjningen tycks vara mest förvånad av alla. Men det finns fördelar. Ljuset som snön reflekterar gör kvällen och natten betydligt ljusare och akvarelltekniken är bra på att använda papperets vithet för måleriska snöskildringar.
Att skildra ljuset nämns ju ofta som akvarellmålarens största passion. Men det finns undantag eller rättare, det kan göras på olika sätt.
Helena Brunius är en nattmålare. Hon målar gärna nattetid och många av hennes bilder är nattliga, både till motiv och tematik. I Riikka Sormunens målningar finns ett skarpt färgrikt ljus som får mig att tänka på klarheten i japanska träsnitt. Leif Palmquists nebulösa vattenrika visioner utnyttjar akvarelltekniken som ljusbärare till fullo och tack vare blåsvärtan i Anders von Greffelstejns totemdjur blir akvarellpapperets vithet emellanåt snöblint.

I detta nummer finner vi också en rapport från NAS succéutställning Nordisk Akvarell 2022 i Ronneby. Utställningen var en hårsmån från att nå 6000 besökare. Vi gör en första påminnelse om kommande årsmöte i Island den 19 maj 2023 och nu kommer också den årliga påminnelsen om att betala medlemsavgiften för 2023.

Det är snart dags att sända ansökningar till Nordiska Akvarellmuseets vistelsestipendium för NAS medlemmar (deadline 1 feb. 2023). Som vanligt finns i årets sista nummer även ett julboktipps, denna gång med hälsningar från havsdjupen.

God Jul och Gott Nytt År